f l e x i b e l b l o g g e n

Bubba och jag bjöds på en mycket exklusiv privatspelning under dagen på lördagen i Västerås, en ny stjärna på trubadurhimlen är född, Mathias Newzella heter han, håll ögonen öppna.

Lars Demian, en vivör och en roue fick en exklusiv pratstund med Allavin efter sin spelning på lördagkvällen. En spelning som för övrigt var mycket bra, han fyller scenen helt ensam med sin pondus och levererar en skön blandning mellan gammalt och nytt material! Denne thåström-bukis släpper nytt alster under hösten, vilket bör kollas upp. Stämningen blev understundom magisk när Lars bakom sitt piano trollband oss i publiken med träffande texter och underbar stämma. Bäst var självfallet Konungens skål.


En trojka magiker, från vänster Dan Viktor, Johan Johansson och Kjell Höglund. Johan är inte bara en begåvad musiker/textförfattare/människa utan också initiativtagare till Kompledigt som tidigare huserat på Nalen (Stacken) i ett antal år, bra jobbat Johan, härligt med eldsjälar som Johan som slåss för bevarandet av genuin svensk magimusik.


Kan inte vara världens enklaste uppgift att vara son till den störste av alla i svensk vishistoria (i alla bemärkelser). Jack Vreeswijk gör dock ett kanonjobb och tolkar en del ur pappas helt enastående visskatt på ett mycket bra sätt. Jack spelade tillsammans med Dan Viktor, en relativt ny bekantskap för mig som var mycket trevlig. Dan visade sig vara en riktigt kompetent entertainer och tillsammans bildar Jack & Dan en mycket dynamisk duo med en härligt blandning av skratt och allvar. Dan spelar mest låtar från sin senaste skiva baserat på Dan Anderssons diktning och han gör dessa på ett personligt och kreativt sätt. Bästa låt - Grimasch om morgonen, mäster Cees allra bästa låt. Härligt driven och frejdig tolkning också av Dan Anderssons finfina Jungman Jansson.





Av många ansedd som den moderna svenska visans främste svenske företrädare - Stefan Sundström. Stefan inledde sin spelning på fredagkvällen med att spela låten 1900-tal från senaste plattan Fabler från Bällingebro, en låt som klockar in på 16 minuter och 24 minuter. Sedan levererar han helgens bästa spelning med sin sedvanliga blandning av burlekst och vackert med härlig karisma.


Fröken Underbar, en helt ny bekantskap. Underbart, frejdigt och sprudlande blandat med
en del mer melankoliska låtar, bl.a. en väldigt fin duett med Stefan Sundström som kom upp
i enligt egen utsago onyktert skick under spelningen. Kolla upp dem på www.myspace.com/frokenunderbar. Påminner emellanåt en del om Marit Bergman, vilket är väldigt positivt.



Festivalens på förhand givne favorit - Caj Karlsson - spelade sent på lördagkvällen. Caj som tyvärr har stora problem med spriten såg ut att vara vid god vigör och bjöd den månghövdade publiken på en bra spelning. Mina förväntningar på detta var nog kanske lite väl högt ställda då jag inte tyckte det lyfte till samma höga nivå som de tidigare spelningar jag har upplevt med honom. Kul dock att återigen få bekanta sig med några nya låtar (tror det var samma som på Tanto tidigare i sommar), skivan kommer i oktober och blir nog väldigt bra. Rapport från Dårhuset heter den! Spelar på Big Ben senare i höst och det ska inte missas för allt i världen.


Sanna Carlstedt, en helt ny bekantskap också som var väldigt bra. Skön röst och väldigt direkta och personliga texter, henne kommer jag att lyssna mycket på i höst. Verkar dessutom vara en trevlig och skön tjej, stämde av lite med henne efter spelningen.

Måste också lyfta fram Christina Kjellsson som av många viskretsinitierade anses som den allra bästa i branschen. Det kan jag nog inte skriva under på ännu, men tant Kjellson var överraskande bra och blev snabbt en av fredagens allra största publikfavoriter. Kolla upp!